Palmemordet – Övningsscenariot

Den här sidan har som utgångspunkt att sammanhållna, detaljerade beskrivningar av ett händelseförlopp är helt avgörande för förståelsen av en händelse i ett brottsmål. När man inte har en trovärdig och sammanhållen beskrivning av vad som hänt före och efter brottet blir det svårt att leta efter de personer eller grupper som skulle kunna tänkas vara skyldiga till gärningen. När det gäller Palmemordet kan det se ut som om en sådan gärningsbeskrivning redan finns på plats, och det stämmer till viss del, men bara när det gäller teorier om ensamma gärningsmän. Utredningen har genom åren försökt att få ner ett antal personer till korsningen Sveavägen/Tunnelgatan utan att först fråga sig om det finns en tanke med att mördaren står uppställd just där och innan makarna Palme kommer dit? Den frågan antyder i sin förlängning att mordet är planerat och att mördaren haft tid att ställa upp sig på platsen i förväg.

Vi vet inte med säkerhet om det har varit så, men det finns ingenting som talar för att mördaren följt efter paret Palme längs Sveavägen. Slutsatsen av det blir i så fall att mördaren förmodligen haft medhjälpare som funnits runt omkring för att underlätta gärningen eller flykten precis som när det gäller planerade mord utförda av organiserade kriminella. De morden följer ofta också ett mönster, och om mordet hade skett idag i en gatukorsning i Tensta och om offret varit en person med kopplingar till ett kriminellt nätverk, så hade utredarna omedelbart tittat efter om det kan ha funnits fler personer runt brottspaltsen innan mordet. Man hade kartlagt dessa personers rörelsescheman och sett om de gick att koppla dem till offrets rörelser innan mordet. Man hade tömt master och tittat på var personerna befunnit sig vid olika tidpunkter och om de kommunicerat via mobiltelefon innan mordet. Man hade också tittat på konflikter som uppstått perioden innan mordet och vilka grupper som kan haft anledning att ta livet av personen. All den här informationen hade man sedan lagt samman och kanske hade man då sett att det fanns fler personer inblandade i mordet än personen som avfyrade de dödande skotten. Undersökningar av rörelser kring brottsplatsen, innan och efter mordet, kan alltså avgöra i vilket sammanhang mordet skall placeras in, och i vilka grupper man skall söka efter gärningsmannen. En sammanhållen och detaljerad beskrivning av rörelser kring brottsplatsen före och efter mordet som sätts i relation till offrets rörelser samt till tips och vittnesmål som kommit in är således en av grundstenarna för att komma fram till en trovärdig gärningsbeskrivning som kan svara på om mördaren haft medhjälpare eller inte. Det finns inga tecken på att en sådan utökad och detaljerad gärningsbeskrivning med koppling till området kring Sveavägen gjorts i utredningen.

I X – A White Paper (som finns att ladda ner här nedan) görs en sådan utredning inom ramen för det spår som den senaste Palmegruppen följde parallellt med Stig Engström. Ett spår man brukar kalla för övningsscenariot. Det spåret leder bort från Stig Engström och till en observation vid en hemvärnsstuga, någon stans i Stockholmsområdet på mordkvällen den 28:e februari 1986.